Fortsättning på vecka 13

Onsdag  var jag allmänt praktisk. Först ett besök på kyrkogården. Städning av gravarna. Först föräldrarnas där den torra höstljungen åkte i soporna. Därefter Anders släktgrav, som mer än väl behövde vårstädas.

 

 Han som sköter den gillar prylar så det har blivit för mycket av det goda i vår smak.

Gömde två vaser och fem ljuslyktor bakom gravstenen. En lykta och två marschallhållare fick stå kvar. Enen restes upp och fick stöd av gravstenen. Mängder av grus och grenar sopades bort. Såg ut som plattorna hade varit grusade.

 

På hemvägen passerade jag Café Lyktan och inhandlade - ett kallt ägg. En maträtt som ingick i den begränsade meny, som förra ägarna tagit med sig från anrika Kungsgrillen. Nya ägarna har satt sin egen touch på maträtten. Den var bättre förr!

 

Johanna Westberg förbereder tallrikar med kallt ägg på Kungsgríllen

 "Ett kallt ägg". Det består av sallad, rivna morötter, fint riven skinka, lite andra grönsaker (bl a hempicklad gurka som är super), en krämig dressing och så - ett kokt kallt ägg. Till detta serveras den godaste saltkokta potatis man kan få "på lokal", perfekt i konsistensen. Det låter knepigt, men är verkligen gott. Så här beskriver Tove Lifvendahl tallriken på sin blogg.
Saknar verkligen Kungsgrillen, och systrarna, med den speciella atmosfär som rådde där.

Fönsterputsning stod därefter på agendan. Fönstren mot Dragis behövde bli av med värsta dammlagret. Nu går det att se ut!

Torsdag tur och retur Östhammar för styrelsemöte. Buss dit och bil med Anders tillbaka till Uppsala. Släktforskarföreningens framtid skulle diskuteras därav nödvändigheten att delta.

På kvällen Beijer & Almas årsstämma med efterföljande buffé på UKK. Rekordmånga aktieägare hade anmält sig. Intressant information, Anders Wall imponerade med sin stringens och humor. Träffade både släktingar, vänner och bekanta samt arbetskamrater, trevligt.

Buffén var minnesvärd

Fick mig att tänka på de menyer jag sett från tidigt 1800-tal hos P A Tamm på Österbybruk!

Fredag var det dags att packa för fjorton dagar först i Långalma och därefter mot Öregrund där jag ska campera med Cesaer, Monster och Pelle.

 

 

Skönt att inte alla dagar är lika!

Nu för tiden behöver 70+ gå på matiné, men roa oss kan vi!

Lördag - tåg till Stockholm, promenad till Djurgården. Vi slank in på Svenskt Tenn på vägen och sedan vidare mot Cirkus. Det blev en fikapaus på vägen oxå........
Vi såg SPÖK, en julklapp och tack för hjälpen för att vi varit djurvakt i början på december.

 

 

Färja från Djurgården till Slussen och därefter promenad genom Gamla Stan till tåget.
Åter i Uppsala jagade vi runt på ett antal restauranger, svårt att spontanäta ute en lördagkväll, men mat blev det på en gammal hederlig restaurang där det var lugnt och skönt för två hörselskadade 70+are.

Söndag blev jag särbo. Eftermiddagen tillbringade jag tillsammans med släktingar. Trevlig samvaro och utbyte av släktinformation i både bild och text.

Måndag långpromenad, en av mina favoritrundor. Kvällen styrelsemöte i Club 55 där en av styrelsemedlemmarna bjöd på en fantastiskt god gulasch och vin därtill. Fyra timmars umgänge med många ungdomsminnen och viss uppdatering. Fint gäng, som är bra på att förena nytta med nöje. Glad att jag har dem!

Så var det Tisdag igen. Promenad, som vanligt på fm som inkluderade ett besök på kyrkogården med okulärbesiktning av våra gravar.
Lunch med fina kollegan Kerstin. Vi har en trettioårig historia tillsammans. Jag var hennes rådgivare i personalfrågor när hon var Försäljningschef i Norrtälje. Delar av Ledarutvecklingsprogrammet STIG FRAM har vi ihop, bl a en USA-resan 1990. Vi  gjorde verkligen en spännande resa tillsammans vi 40 kvinnor i Televerket, som hade fått chansen att Stiga Fram. Det vi har varit med om är ett kitt, som inte blir upplöst i första taget. Vore det inte för Kerstin så hade jag inte kommit med i nätverket TintoMara och jag skulle heller inte blivit kvar! Härligt att hon gått i pension så vi har tid att träffas. Vi försökte få till ett Skypekonto till mig idag men vi får göra ett nytt försök i helgen när hon är på Gräsö och jag i Öregrund. Då kan vi säkert få lite support av kollegan Göran, Kerstins härliga man.

Kvällen i Gimo och släktforskningskurs med trevlig och vetgirig grupp. Några var släkt när de kom, andra var klasskamrater. Nu har de redan upptäckt flera släktskapsförhållanden och frågan är om inte jag oxå är släkt med en del av dem. Sånt har vi inte tid att fastna i ........vi ska ju bakåt i historien!

Fortsättning följer!

Lyssna på magkänslan!

BRA BÖRJAN PÅ VECKAN även om magkänslan larmade - fara!

Betalar räkningar!

• Egna
• Släktforskarföreningens

Den senast betald var hos Tandhygienisten idag p g a missad bokad tid. Helt onödig dubbel kostnad.

Bokför!

• Tuppagrens vattenvårdsförening, väntar på verifikation från Nordea sen klart för revision
• Nordupplands släktforskarförening, bokföring pågår
• Min egen firma, väntar på deklarationen från skatteverket

Arkiverar!

Vart tog det papperslösa samhället vägen?

Bokslut!

Såväl ekonomiskt, som på de mänskliga planet. De ekonomiska "the same procedure as last year, as every year"
På de mänskliga planet har det varit stort dränage den här veckan. Energitjuvarna har formligen flockats kring mig vilket orsakat mig ilska och stor besvikelse!

Arg på fräcka människor. Besviken för att  mina värsta fördomar besannats avseende attityder och beteenden hos vissa medmänniskor.

 

AVSLUT?

Flydde inte, startade om!

 

 



Sommaren 1976

 

Socialhögskolan 1980/1981

 

Vinter!

Vaknar till 25 cm snö i Stenalma den 17 mars 2014!

Evakuering i västerled blev ett måste.

Vi packade bilen vid lunchtid och körde vinterväglag  halvvägs till Uppsala

Barnstugan

Stenalmas höghus

 

En kväll med the Cava Lady väntade hos TintoMara

 

 

 

 

Anna Wallner, som var inbjuden föredragshållare har skrivit en bok om det spanska bubbliga vinet, som hon gillar mer än champagne. Hon berättade om Cava, hur det tillverkas, druvor som är tillåtna etc.

 

.


the Cava lady



Sommelier



Ekonomen

 















Tapas serverades efter föredraget av Triller Mat och Bröd i Stads-bibliotekets personalmatsal.

Facit - det blev en riktigt bra måndag!

 

 

 

 

Våren som kom av sig - eller var det bara en paus?

 I  mitten på  veckan utropade jag VÅR!



Julros

Persilja



Primula

Tussilago



Krokus

´Blåsippa

Så vaknade jag natten till lördag

 

Släktforskarvecka

 

Hektisk vecka där släktforskning har stått i focus!

Tisdag kväll - Kurs i Gimo med alerta och entusiastiska kursdeltagare.
Onsdag - föredrag med anknytning till släktforskning om livet i Petterslund.
- föredrag om hantverksyrken i Östhammar på Söderögården

Vi släktforskare vill gärna sätta in våra släkter i både arbets- och livsmiljöer samt i historiska skeenden så det låg helt inom min intressesfär.

Torsdagkväll - välbesökt släktforskarkväll i Öregrund med både nya och gamla släktforskarentusiaster.

Fredag - förberedelser inför den varje år återkommande Släktforskningens dag på biblioteket i Östhammar där temat för året var Porträttet i släktforskningen.
På lördagen hade vi ett välbesökt öppet hus med en skärm-utställning där jag bidrog med ett antal foton från mormor och morfars släkt.

4 generationer i Forkarby

Emma Sofia Boman  med barn

Olssons i Marsta



 

Detta är Porträtt på släktingar, som genom min mamma påverkat mitt liv högst påtagligt varav de äldsta är födda 1805.

 

Silver, Guld och.........

Märklig dag, som startade i Uppsala

Vi började på Träffpunkten och ett föredrag om Petterslund, som Gunnar Lund (Hyr Lund) höll .
Anders hade lyssnat på  Gunnar förut men inte jag.

Vi har en relation till Petterslund både Anders och jag. Jag brukar påstå lite slarvigt att många inflyttade Uppsalabor hade sin första bostad i Petterslund.
Mina föräldrar hade sin första bostad på Vaksalagatan i aktuell stadsdel 1938.
Anders morfars föräldrar kom ditflyttande 1880.Han timmermannen Anders Gottlieb från Tyskland, hon Carolina från Alster, Värmland.

På bilden nedan finns åtminstone Carolina och och Anders mormor Berta med. Fotot är från omkring 1908. Vi har varit till Gunnar för flera år sedan och visat den här bilden och fått klarlagt av Gunnars mamma Iris f 1912 att bilden är ifrån Petterslund. Anders känner självklart igen sin mormor.

Huset är förmodligen det hus som kallades Krubban och var något av en församlingsgård där det även fanns sjuksköterska.

 

Petterslund är en stadsdel, som kommunalpolitiker och/eller fastighetsmäklare har utplånat. Den ingår numera om man får tro etablisemanget i Fålhagen. Detta vägrar vi gamla Uppsalabor från Östra stadsdelarna acceptera.

 

Det var en riktig nostalgitripp att höra Gunnar berätta om människorna, bostadsmiljön, servicen i närmiljön, tegelbruken, spårvagnarna, polisstation med häktet under markplan, sista aprilkasarna, skidåkningen över nuv. Kvarngärdet till Gamla Uppsala, som avslutades med choklad med vispgrädde.
Att få se det íllustrerat med ett 40 tal av Gunnars ca 300 bilder, som han samlat in tillsammans med sin forna lekkamrat K-E Altenburg.

Anders har egen personlig relation till Petterslund eftersom han, som nybliven arbetsledare hos Gottfrid Lindgren Bygg AB byggde den nuvarande husen när det ursprungliga Petterslund jämnats med marken. Han har sett en del av människorna, som dröjde sig kvar i området och sett resterna av häktet t ex. En av våra vedkorgar, som vi använder idag stod kvar vid rivningen av husen.

Tillbaka till min rubrik en avvikelse som Gunnar berättade om var hans pappa Boris ursprung. Farfar med familj, som innefattade nio barn, bodde i Svartbäcken. Boris hade syskon som hette Ivan och Jean bl.a. Vad av dessa namn? Det kan ha en bakgrund i att farfadern, som var guld- och silversmed hade mycket arbetskontakter med/i Ryssland. Så framgångsrik att han fick delta i en Värdsutställning i USA på 1880.  Intressant utvikning!

Efter att ha förflyttat oss till Söderön, lunch i Östhammar, uppvärmning av huset, avslutade vi dagen i bygdegården och lyssnade på ett föredrag óm Östhammarsbornas hantverkstraditioner, där Frösåkers ordförande valt att belysa specifikt inom tenn-, silver och guldhantering.
Östhammarsborna har haft sin försörjning inom fiskenäringen och har en bred och djup hantverks-tradition.

Slumpmässigt samband!

I rörelse av Karin Boye

Den mätta dagen, den är aldrig störst.Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Ny vecka!

Få se hur jag klarar av denna utmaning!

 

Trevlig eftersmak!

Idag njuter vi resterna från en trevlig lördagsmiddag!

 

Söndagslunch

 

Lördagsmiddag där tillagningen började i torsdags

Boeuf Bourguignon 

Verkligen en gryta att bjuda gäster på. Den blir bara godare om den görs i ordning ett par dagar i förväg. Vill man vara riktigt tidigt ute kan man frysa den men de brukar inte jag göra. De sista momenten med lök, champinjoner och bacon, gör jag samma dag som grytan skall serveras.

Ingredienser

1,5 kg  fransyska, benfri, högrev el. ytterlår av nöt  

2 msk  smör 

2 st  morot 

2 st  gul lök(ar) 

1,5 tsk  salt  

2 krm  svartpeppar 

3 msk  vetemjöl 

6 dl  rött vin 

5 dl   köttbuljong, (av tärning eller konc fond) 

2 msk   tomatpuré 

0,5 tsk   torkad timjan 

1 st   lagerblad 

 3 st   vitlöksklyfta(or)  

 20 st   smålökar, ca, gärna steklökar 

400 gram   champinjoner, (helst små) 

2 paket   bacon 

Tillagning

8 - 10 port

1. Skär köttet i ca 3 cm stora tärningar. Bryn det i omgångar i en stekpanna och lägg över i en rymlig gryta efter hand.

2. Skär morötterna i skivor, inte alltför tunna, och skiva också löken. Fräs dem lätt och lägg över i grytan. Salta och peppra.

3. Pudra över mjölet och rör om under uppvärmning så att mjölet fördelar sig jämnt över kött och grönsaker. Mjölet skall bli lite brynt men får förstås inte bli bränt.

4. Häll på vin och buljong så att det täcker. Tillsätt tomatpuré, timjan och lagerblad. Pressa i vitlöksklyftorna och koka upp grytan under omrörning.

5. Låt grytan småputtra tills köttet är mört. Det tar närmare 1 1/2 timme.

6. Skala under tiden smålökarna. Det går lättare att få av skalet om man först ger dem ett uppkok i vatten och sedan spolar av dem med kallt vatten. Låt dem torka och fräs dem sedan i smör. Häll på en skvätt vatten och koka lökarna mjuka.

7. Dela champinjonerna om de är stora. Koka svampen torr i stekpanna, tillsätt sedan en liten smörklick och bryn svampen. Klipp baconet i strimlor och bryn det lätt. Så här långt kan grytan förberedas.

8. Koka upp grytan igen en stund innan den skall serveras. Om den verkar för tunn kan man reda den med lite mjöl som mosats samman med rumsvarmt smör och klickas ner i grytan. Är den för tjock späder man med buljong.

9. Lägg i smålökar, svamp och bacon och sjud några minuter. Smaka av om det behövs mer salt och peppar. Servera med kokt potatis, ris eller pastafjärilar.

Kvällsmat

Förrätten från lördagen

Gubbröra med riven västerbottensost på kavring.

Härligt att få njuta en smaklig måltid i flera dagar!

Lägger man därtill en behaglig känsla från lördagskvällens umgänge.

• Där samtalet flyter i en respektfull ton.
• Där tanken är fri och ingen censur gäller.
• Där behovet att hävda sig inte existerar.

Alltså ingen baksmälla vare sig lekamligt eller mentalt! 

Glöm oförskämda kommentarer!

Får ofta höra att jag är så känslig!

Vet ni det är jag tacksam för!

Vi kanske skulle vända påståendet!

Skulle inte skada med lite känslighet från den som uttalar sårande kommentarer!

 

 

 

 

 

 

Det är inte SYND om mig!

Är tacksam att jag utrustats med eller utvecklat sensibilitet! 

 

 



Människans komplexitet

Tack Christina Jutterström, även ibland kallad Järnladyn,
för att du påminde om;

• Att det är skillnad mellan självförtroende och självkänsla.
• Att man kan vara skör men ändå klara av ganska svåra situationer
• Att man kan ha känslan att en dag bli avslöjad. Hon är inte den första kvinnan i ledande ställning, som vittnar om den känslan.

Jag såg tyvärr en alldeles för kort del av Tv-programmet - MIN SANNING med henne. Hoppas programmet kommer i repris ännu en gång!

Därför gick jag in och googla självkänsla och självförtroende. Det ena själv..... gav det andra. Det här vad jag fick upp på Wikipedia.

-självkänsla

-självuppfattning

-självkännedom
-självförtroende
-självuppskattning
-självförkastelse
-självhävdelse

Självkänsla eller självuppfattning är den självkännedom som handlar om uppfattningen man har om sig själv och den man är.

Dålig självkänsla kan både vara att under- och överskatta sin person eller kapacitet, och behöver hållas isär från begreppet självförtroende som har med prestationer att göra.

God självkänsla är att veta vad man faktiskt går för. Det ska också hållas isär från självuppskattning (normal narcissism), som handlar om att acceptera och tycka om sig själv.

Att ha dålig och låg självkänsla kallas mindervärdeskomplex eller självförkastelse, vilket är mycket destruktivt för personen i livet.
Dålig och förhöjd självkänsla kan yttra sig som storhetsvansinne eller narcissistisk personlighetsstörning, eller som ett accentuerat personlighetsdrag av narcissism, vilka kännetecknas av att personen inte inser sina begränsningar och inte har en sann bild av sina förmågor.
 Även under den maniska fasen av bipolär sjukdom syns förhöjd men ogrundad självkänsla. Att utveckla god självkänsla innebär att skapa en objektiv uppfattning om sig själv, på gott och ont.

Självkänslan uppstår i relation mellan individen och dess omgivning samt i utvecklingen av överjaget; patologiska tillstånd kan dock uppkomma till följd av förändrad hjärnaktivitet (se dopamin och serotonin).

Mobbning och psykisk misshandel kan sänka självkänslan så att den blir handikappande för individen.

Självhävdelse

En viktig komponent i självkänslan är förmågan att hävda sig själv under möten med andra. Förmågan till självhävdelse ingår i det bredare begreppet känslomässig intelligens. God självhävdelse syftar inte till förmågan att hävda sig till en bekostnad av andra, utan att säkerställa en balanserad maktfördelning mellan de inblandade parterna. Assertivitet är ett engelskt lånord relaterat till självkänsla, som översatt motsvarar förmågan att hävda sig själv gentemot andra.

Föredrar att ta upp detta ämne på detta objektiva sätt.

• Berättar inte fullt ut vad jag själv känner för begreppen. 
• Berättar framförallt  inte för dem som har för vana att hävda  sig på min bekostnad.

Ändes ån

Å-rummet i Uppsala hör till min favoritpromenad!

Veckan inleddes med stråket Ändes ån, som börjar vid S:t Olofsbron (där Skolgatan korsar ån) och leder längs ån ut till Librobäck, över ån och tillbaka på andra sidan. En trevlig sväng på 5 km, en blå bro-symbol visar vägen.

 

Vi skulle räkna broar!!! Påminner om när jag satt på mjölkpallen vid Gävlevägen, som barn, och skrev upp bilnummer!

Hoppsan får se upp så jag inte får en diagnos!

Vi har ju fått ett antal nya broar på det stråket. Den första nya är inte så ny längre

Fyrisspången är en gång- och cykelbro över Fyrisån i Uppsala. Bron installerades 1981 och är byggd i trä som en liten bågbro. Från början hette bron Heimdalspången men har sedan döpts om till Fyrisspången.



Det  var inte vinter idag på Fyrisspången

Under 1970- och 1980-talen hade Fyrisskolan lokaler i den nedlagda före detta Hästens Skofabrik. Byggnaden låg nära Fyrisskiolans vanliga lokaler men på andra sidan Fyrisån. Däremot saknades en bro eller förbindelse mellan skolans normala byggnader och de tillfälliga lokaler som låg i den gamla skofabriken. Det innebar att både lärare och elever tvingades gå en lång omväg över Luthagsbron när de skulle gå mellan byggnaderna. Uppsala kommun var då inte intresserade av att bygga en bro på denna plats för att underlätta för skolans elever och personal. Därför byggde skolan på eget initiativ en egen bro som skulle binda ihop skolans områden över Fyrisån. Initiativet togs av en lärare och bron byggdes sedan av skolans elever. Från början ville inte kommunen att bron skulle installeras över ån. Men efter påtryckningar och efter att bron visats upp för allmänheten ändrade sig kommunen och bron tilläts installeras.

Då skolan hade hand om bron och den fanns inom skolområdet var bron öppen enbart under skoltid och låst med en grind i ena änden när skolan var stängd. På detta sätt kunde inte allmänheten använda bron.

Efter några år byggdes Fyrisskolan ut på sin vanliga skolgård med nya byggnader och de gamla industrilokalerna i den tidigare skofabriken blev därför överflödiga. Skolan flyttade ut från den gamla skofabriken och koncentrerade sin verksamhet till sitt normala område. I samband med detta blev bron öppen för allmänheten och grinden togs bort. (Källa Wikipedia)

Nästa två broar är Strandängsbron och Idunsspången

Strandängsspången har fått sitt namn efter den lilla trekantiga parken Strandängen som ligger norr om järnvägen på östra sida om ån. Bron lyftes på plats den 15 mars 2010 och öppnades för allmänheter den 23 juni. Namnet fastställdes av namngivningsnämnden den 24 augusti 2010.

Idunspången har fått sitt namn efter kvarteret Idun på åns östra sida. Den lyftes på plats den 11 mars 2010 och öppnades för allmänheten den 23 juni. Namnet fastställdes av namngivningsnämnden den 24 augusti 2010.


Det mest kontroversiella med denna bro är väl ändå färgen. Den limegröna färgen skall vara anpassad till färgskalan på balkongerna i det nya bostadsområdet på Fyrisvallen. Den som beskrivit bron  i scribo tycker det är trevligt och lyfter den annars ganska tråkiga stålkonstruktionen. Uppsala har inte så mycket färglada byggnader och då kan man utan tvekan tillåta sig en klick här och där utan att det blir tivoli av det hela. En annan sak som skiljer ut bron är att den är bredare på mitten. Skrivaren har inte lyckats lista ut om det bara är en designgrej eller om det finns någon djupare tanke bakom utformningen. (Källa scribo.se)

Sista bron  Fyrishovsspången, som hör till de nyare som förbinder östra och västra sidan är gångbron från parkeringen på västra sidan och Fyrishov på östra sidan.

Den här bron kom till 1990 för att folk lättare skulle komma över ån efter att parkerat sin bil när de skall besöka Fyrishov. Visserligen är den bara kanske 50 meter från Fyrisvallsbron men  det underlättar besöket eftersom den enbart tar gående.

 

Promenadvilliga som vi är sambon och jag så fick vi ihop tretton broar/spångar från S:t Olofsbron till gångbron efter Bärbyleden.

Dessutom är vi vetgiriga så vi läste på om broarna när vi kom hem!

 

 

Namnsdagen är Ernst

Grattis på namnsdagen alla som heter Ernst!

Min far bar detta fina förnamn. Hans föräldrar ananade nog inte hur väl de passade honom! Han tog verkligen livet på allvar, vilket jag är mycket tacksam för. Han ingav sin familj en trygghet utöver det vanliga!

Ernst är ett mansnamn av tyskt ursprung och har betydelsen allvar. Det har använts i Sverige sedan 1300-talet och stavades i början mestadels Ernest, vilket fortfarande är normen i engelskan. Ernst har namnsdag den 2 mars sedan 1831.

Namnet Ernst hörde till de allra vanligaste kring förra sekelskiftet (20:e plats) och några decennier in på 1900-talet. 31 december 2005 fanns det totalt 14505 personer i Sverige med namnet, varav 5579 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 86 pojkar namnet, varav 5 fick det som tilltalsnamn. Ernst kan även vara ett efternamn. (Källa Wikipedia)

Jag försöker se det som farfar och farmor hade någon tanke bakom namngivningen av sina barn. Kanske hade de det? Eller var det bara så enkelt att de i första hand valde namn, som började med E.
Sju av nio barn hette, som följer Elna, Ellen, Erik, Edvin och Ernst sen tröt fantasin och två fick heta Signe och Birger för att sedan avsluta med Enar och Edgar.
Även i farfars barnaskara två med Fina fick två av fem heta på E nämligen Evert och Elsa. De tre andra fick heta Anna-Lisa, Arne och Ingrid.

Allvarlig, energisk någon att lita på var han min far, men tonen kunde vara rå men hjärtlig i glada vänners eller släktingars sällskap. En illustration hur det kunde vara kommer här!

Svågern Ernst H och Ernst S samt lillebror Enar och storebror Edvin

Den som står för ett slagfärdigt skämt vid detta parti Kille behöver jag inte gissa mig till, men de kunde alla fyra!!!!