Min syster, som dessutom är f d "syrra" inom förebyggande sjukvård tipsade mig om den här ledaren i Dagbladet i Sundsvall skriven av Tord Andersson. Hon hade sedan några år fått vara ventil och höra min frustration över "allas" behov att tala om vilka bra hörapparater det finns på marknaden.
- Att vi, framförallt min sambo får höra att han gjort det till en plånboksfråga och därför har omoderna, klumpiga och obekväma samt i jämförelse med omgivningen mycket sämre hjälpmedel.
-Att vi har individuella hörselproblem, har olika utformade öron där vi ska stoppa in dessa apparater, respekteras inte.
- Att de går sönder och behöver skickas på reparation och vi får låneapparater som inte är koordinerade till den av apparaterna som inte är trasig........
Läs och begrunda till det blir aktuellt att ni ska in i denna djungel!!!
"Hur mycket är du beredd att betala för att höra bra?"
"Bertil", 73, fick frågan när han gick för att testa sin hörsel. Det finns fyra prisklasser, fick han veta. Om Bertil gillade musik borde han satsa på den dyraste, tyckte audionomen. "Den här apparaten har Björn Skifs. Vill du inte ha samma som han? Den kostar 26 500".
Historien återges i rapporten "Myternas marknad - svensk hörselvård, från behov till business", som är skriven av Hörselskadades Riksförbund, HRF.
Rapporten handlar om vårdval och fritt val av hjälpmedel inom hörselvården, två relativt nya borgerliga uppfinningar som HRF är djupt skeptisk mot, bland annat för att reformerna skapat en marknad där hörselskadade blivit lätta offer för försäljare som utlovar mirakel.
I Sverige finns 1,4 miljoner hörselskadade. HRF beräknar att hälften skulle behöva hörapparat, de flesta två stycken. Men bara 400 000 har hittills gjort slag i saken och provat ut en apparat. Det finns med andra ord pengar att tjäna.
"Jag var villig att betala vad som helst för att kunna höra vad folk sade. Vad som helst", säger "Brigitta" i HRF:s rapport.
Vårdval och fritt val av hjälpmedel innebär att patienten kan vända sig till både landstingsdriva och privata hörselmottagningar utan remiss. Med en "hörselcheck" får man välja hjälpmedel ur ett bredare sortiment till ett subventionerat pris. Prisskillnaderna kan vara stora. En hörapparat som kostar tusen kronor i Västra Götaland kan kosta 15 gånger så mycket i Stockholm.
Enligt HRF har reformen skapat en marknad där det sprids myter om hörselvård. Hörselskadade har lurats att köpa apparater som enligt reklamen kan återställa skadade sinnesceller. Ett vanligt försäljningsargument är att inte "nöja sig med en enklare" utan "unna sig en dyrare" apparat. I själva verket finns det inga oberoende vetenskapliga studier som visar att en apparat för 30 000 kronor är bättre än en som kostar ett par tusenlappar. Upplevelsen är helt individuell.
"Bertils" audionom uppmanade honom att fundera över de fyra prisklasserna och sedan höra av sig för utprovning. Bertil ringde aldrig tillbaka. Som gammal försäljare kände han igen metoderna. Han bokade tid på en annan mottagning i stället och fick beskedet att han troligen inte behövde hörapparat. Hans hörselnedsättning var så liten.
När "Birgitta" fick höra vad hörapparaten kostade tvekade hon. "Inga problem", sade audionomen. "Vi kan hjälpa dig ta lån - vi samarbetar med ett låneinstitut".
Har reformerna gjort att köerna till hörselmottagningarna minskat? Ja, definitivt. Såtillvida har de varit lyckade. Har det blivit billigare för landstingen? Nej, tvärtom. För patienterna? Samma sak där, enligt HRF. Har det startats privata vårdbolag? Ja, hörapparatindustrin blomstrar. Två multinationella koncerner kontrollerar marknaden genom egna hörselmottagningar där audionomerna företrädesvis rekommenderar hörapparater av det egna märket. Naturligtvis.
Det ansvariga statsrådet Maria Larsson (KD) har i vanlig ordning försökt tvinga på de offentliga vårdgivarna en valfrihetsreform genom att göra fritt val av hjälpmedel obligatoriskt, trots att ingen av de grupper som använder hjälpmedlen har frågat efter det.
Trots en förkrossande kritik från de hörselskadades egen organisation beslöt riksdagen nyligen att "stimulera" införandet av fritt val i hela landet.
Hittills har fyra landsting tagit det ännu större steget och infört vårdval inom hörselvården. I Jämtland är frågan under utredning.
T.ex för en borttappad hörapparat (inom 6 års intervallet), kostar det oss med hörselnedsättning 1500:- kronor. Det tar Landstinget ut!
Nu säger förstås bror Duktig och hans kvinnliga namne. "Du har väl försäkring." Jojomen..... men där är självrisken just samma summa för en borttappad!
För att tillverka en ny snäcka till örat kostar det minst 500:-!
Som att det inte skulle vara nog att man fått en hörselnedsättning och inte hör allt - tystnar vi oxå!
